söndag 24 januari 2010

Alla gör sitt bästa!

Föredragshållaren Marcel Desax, lärare från Solviksskolan i Järna framhöll att det är viktigt att föreningen finns kvar i ett läge där hela Waldorfrörelsen är hotad. Jag ger här ett lite referat av hans anförande och en del av diskussionerna kring detta. Jag skriver som jag uppfattat att han sagt och lägger kommentarer inom parantes, signerade med Hz.
Alla föds med ett stort förtroende, en grundtrygghet och förmåga att alltid vara tillfreds. Dessa känslor kan dock skadas redan på ett tidigt stadium, man ska skilja på yttre och inre omständigheter, det är lätt hänt att man lägger skulden på ngn annan, men orsaken finns alltid inom en själv. Om barnen bråkar o gör ngt dumt så blir man arg, men det är inte de som rosakar ilskan. Man kan inte skicka känslor genom rummet, det är ett feltänkande – de finns bara inom en själv, i kroppen. Tar man inte hand om dem så kan man få spänningar och bli sjuk.
Om nu ett barn slår ett annat så blanda inte in dina egna känslor – alla gör alltid sitt bästa, också de, de kan inte handla annorlunda, är inte ansvariga för sina handlingar utan bara frustrerade, de har tappat ngt av sin grundtrygghet! Och det ska man som vuxen akta sig för att göra (för vi är, hoppas jag, ansvariga för våra handlingar…)
Grunden är att gemenskap råder. Vi tvingas (ibland) stänga av våra känslor, ursprungsfolk är på detta område mindre primitiva – de har lättare att leva ut sina känslor (jag tror att vi här har spår av ett feltänk, just i att låta sig låsas i en gammal begreppsapparat kring vad som är primitivt, etc, Hz). Förträngda känslor sätter sig i kroppen, istället för att bidra till att förändra vår världsbild, vilket de är till för!
Känslor är inte farliga, skilj på tex ilska och aggression, dvs en rädsla för att känslorna inte kan flöda genom kroppen – det finns fyra grundkänslor: ilska, rädsla, glädje och sorg, medan tex irritation egentligen inte är en känsla. (men sådant som: hat, kärlek, förakt, beundran, oro, främlingskap, skam, stolthet, avund- och svartsjuka, äckel och leda – är det sekundära känslor eller frustration pga att de verkliga känslorna inte flödar som de ska? Hz, min spontana uppräkning ger vid handen att det finns fler negativa än positiva känslor, men även tre av de fyra grundkänslorna är ju negativa. Hz)
Geoffrey frågade: gör vi verkligen alltid vårt bästa? Varifrån kommer då alla konflikter? Vill alla utvecklas (osäkert hur detta sista led formulerades… Hz)?
Mark: barn är inte uppfostrade att ta hand om varken sina saker eller sina känslor! Men egentligen är allt som görs konstruktivt och allt som är konstruktivt är också tillåtet. (det var kanske inte direkt svar på frågan…)
Jag tog upp ett inte alltför ovanligt exempel från storstadslivet: förra veckan på tunnelbanan satt några ungdomar och spottade på golvet, en man blev arg o sa i ganska hårda ordalag åt dem att sluta med det. De svarade ”Håll käften gubbe!” och han slog till en av dem, sas ovanför huvudet, så att kepsen for av. Sen hände inte så mycket mer, utom att de skällde på varann i några minuter och de gick av. Jag undrar då om det är bättre enl hans synsätt att inte göra ngt (vilket ju är det normala, el åtm vanliga i såna situationer, det har ju också visat sig att civilkurage är livsfarligt), för man ska inte blanda in sina känslor i andras beteende.
Marcel: bra att du frågade… uppenbart hade både ungdomarna och mannen ifråga tappat sin grundtrygghet o han blandade in sina egna känslor när han agerade. Men det betyder inte att man inte ska agera, men man ska först reda ut sina känslor, om man hinner – så att det inte blir provokativt och situationen, el konflikten trappas upp. Man ska reagera men inte bli upprörd.
Ungdomarna (fast han pratade hellre om barn) kan ha trauman, existentiella förbud, som leder till dödsångest, men så länge man lever så finns grundtryggheten någonstans, även om man kan tappa kontakten med den.
Flera andra frågor ställdes och besvarades, men jag kan inte redogöra för vad som sades. Är ni intresserade så bjud in Marcel Desax att hålla ett föredrag på er skola – SFWF kan förmedla kontakter och logistiskt stöd, men kostnaden får den lokala föräldraföreningen och kanske skolan stå för.

Hans Andersson
pappa till Yi Ling Molin

Möte i SFWF

Ivrigt uppmanad av valda delar av klass tvås föräldraförening i Ellen Key skolan åkte jag till Örebro och den nedläggningshotade föreningen Sveriges Fristående Waldorfsskolors föräldraförenings årsstämma på Örebro Waldorfskola lördagen den 23/1 -10. Det blev en intressant upplevelse…
Vi var då redan grundligt informerade om det usla tillståndet i föreningen – skälen för nedläggning har redan redovisats i den kallelse som alla fått. However – de deltagare som fanns till hands, in allo fem stycken, utöver den sittande styrelsens två representanter, bildade en ny styrelse och ska nu sköta ruljangsen o den nödvändiga förnyelsen av föreningens verksamhet.
Ellen Keyskolan är väl representerad i den nya styrelsen genom ordföranden Inger Eriksson o webbansvarige Hans Andersson, Nästa möte är förlagt till Ellen Key skolan den 27/3. Sekreterare är Franck Kamoun från Filipshyttan i Örebro och kassör Geoffrey Burt, Katia Mosmanu är också styrelseledamot, både hon och Geoffrey är från Annaskolan utanför Hedemora och Teresia Nilsdotter Jonsson från Norrköping (tidigare ordförande) är suppleant.
Vår målsättning är att få igång en hemsida (som ersätter den gamla http://waldorf.nu/), med en blogg och ett debattforum för Waldorfföräldrar, utge ett informationsblad och samordna utbildning och information för de olika skolornas föräldraföreningar. Ett förslag att byta namn till Sveriges Waldorfföräldrar framställdes också, liksom att arbeta om stadgarna.
Hans Andersson, Webmaster